Varför har vi en idrotts- och hälsoprofil? 

I det moderna högteknologiska samhället har den naturliga rörelsen mer och mer försvunnit och vi kan framleva våra liv sittande, liggande och åkande. Även våra barn är mer fysiskt inaktiva än någonsin förr i mänsklighetens historia. Fysisk inaktivitet har etablerats som den i särklass största riskfaktorn för flera kroniska sjukdomstillstånd, bl a hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet, fetma och diabetes typ 2. Många av de besvär och sjukdomar som drabbar vuxna har sitt ursprung i livsstilen under barn- och ungdomstiden.  

En avgörande förutsättning för att realisera det hälsopedagogiska syftet, dvs att ge människan bättre förutsättningar och möjligheter att själv ta hand om sin hälsa, ligger i att utveckla individens egen kroppsmedvetenhet (body experience). Kroppsmedvetenheten är summan av alla minnen av kroppsdelarna och av de rörelser som de har utfört. Ju mer allsidiga och återkommande rörelserna blir, desto mer fullständigt blir lagret av minnen av kroppens möjligheter. Hjärnan har hög rörelseintelligens och är i huvudsak knuten till att associera föreställningar om rörelser. 

Parallellt med den senso-motoriska utvecklingen skapas en kroppsmedvetenhet som är kroppens medvetande om sig själv. Denna medvetenhet bygger på den kinestetiska kompetensen. Kroppsmedvetenhet är inte bara kunskap om kroppen, utan också en förmåga att medvetet kunna föreställa sig rörelser, känna anspänning och avspänning, känna kroppsdelars lägen, höger och vänster sida etc. Kroppsmedvetenhet existerar redan på ett för-språkligt plan, dvs allt om kroppen går inte att beskriva med de ord vi har tillgängliga. Barnets kroppsliga utveckling är en viktig grund för dess intellektuella utveckling, och kroppsmedvetenheten utgör en väsentlig del av barnets självuppfattning och utveckling av självförtroende.
 

Varför skall barnen vistas utomhus under delar av skoldagen?

Utomhusmiljön underlättar utvecklingen i kroppsmedvetenhet på så sätt att det är lättare att vara rörlig ute än inne på grund av utrymmesskäl.

För att underlätta lärandet i olika situationer är det av vikt att använda så många perceptionsområden (sinnen) som möjligt så att associationerna kan bli fler. Skapandet av nyfikenhet, utmaningar och lust att utforska är viktiga delar i inlärningsmiljön. Detta kan till större del uppnås om miljön är mer varierad och oförutsägbar, vilket utomhusmiljön är.

Lärande genom egna erfarenheter har stor betydelse och konkret upplevda situationer främjar ett lärande, där ord och krav på förståelse ofta är verkningslösa. Förutom att utomhusvistelse och rörelse främjar ett hälsosamt liv har samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och teoretisk prestationsförmåga påvisats i flera undersökningar. Det tycks råda ett nära samband mellan de erfarenheter barnet skaffar sig genom rörelse och utforskning av omgivningen och den kognitiva utvecklingen, av tänkandet.

Föräldrarnas roll?

Våra barn socialiseras in i vårt samhälle genom interaktion med andra människor i situationer med verbal och icke-verbal kommunikation. I en social lärandeprocess förvärvas attityder, iakttagelseförmåga och handlingskompetens, med andra ord barnen gör som vi gör och inte som vi säger.

Skolan är en viktig inlärningsmiljö, men kan inte ensam axla denna roll. Föräldrarnas roll som förebilder för sina barn kan inte nog poängteras. Lärande genom imitation av en förebild inbegriper en identifikation med en modell.

Barnen har läxor av traditionell teoretisk karaktär men också läxor av praktisk karaktär. Skolan förutsätter att föräldrarna engagerar sig i barnens hemuppgifter och stödjer och hjälper dem i utförandet av läxorna.

Då stor del av verksamheten vid skolan och fritidshemmet bedrivs utomhus och ibland kräver speciell utrustning i form av regnkläder, idrottsutrustning eller liknande, förutsätter skolan att föräldrarna förser barnen med ändamålsenlig utrustning.